Vad är Twitter? Vad ska jag med det till?


De två vanligaste frågorna jag fått kring bloggande den senaste tiden är ”Vad är Twitter?” och ”Vad ska jag med det till?”. Jag ska försöka svara (vill du titta till mig på Twitter, eller rent av följa mig – klicka här).

Twitter är, som David Pogue skriver i New York Times, ”what you make it”. På Twitter kan du skicka korta meddelanden, max 140 tecken, till alla som valt att följa dig. Det är en hybrid mellan en blogg och en chatt.

Din Twitter-sida kommer att fyllas av meddelanden från människor du valt att följa. Och det lär bli en mix av skämt, tankar, länktips och ”just nu gör jag-meddelanden”.

Du kan använda Twitter enbart för att hålla koll på vad dina vänner gör och tänker och pratar om, om du vill. Du kan använda det som ett verktyg i ditt jobb. På Twitter finns säkerligen människor som arbetar inom samma område som dig (på sajter som Twellow.com och Twittgroups.com hittar du lätt, via kategorier, intressanta människor att följa). De kanske tipsar om bra läsning i nischen, diskuterar med varandra eller bara tänker högt.

Du kan använda Twitter som nyhetskälla, till research, för att döda tid – vad du vill. Twitter är en kommunikationskanal. Som en telefon men mer offentlig, som en blogg men mer social. Ju mer användbar och uppskattad information du delar med dig av, desto mer kommer du att få tillbaka. En av Twitters nyttigaste dimensioner är alla frågor som skickas, och de svar som kommer tillbaka.

När jag använt ordet ”microblogg” har människor ofta ryggat tillbaka. Många har tagit för givet att, om de ger Twitter en chans, det kommer att krävas saker av dem. Men det är enligt mig det skönaste med tjänsten. Du behöver inte göra någonting. Du behöver inte skriva någonting om du inte vill. Du kan nöja dig med att läsa. Om du valt att följa någon som sedan visar sig skicka 40 meddelanden om dagen i stil med ”På lunch”. Bort med galningen.

Du har all makt och ingenting förväntas av dig.