För att råda bot på min ständiga förmåga att skriva för långt lanserar jag nu återkommande formatet “En fråga”. Jag ställer helt enkelt en enda fråga till någon som intresserar mig just nu.
Idag: min förlagskollega Jens Stenberg, chefredaktör på tidningen Café.
Jens Stenberg.
Det senaste året har ert omslag prytts av (b.la.) en 20-årig och bikiniklädd Kenza, en 60-årig Plura i basker, Felix Herngren med bar överkropp och låtsastatueringar samt Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt. Vad är Café för tidning idag?
– Café är ett brett livsstils-, mode- och läsmagasin för män. Vi vill skriva om männen som fascinerar och inspirerar oss, från Plura till Reinfeldt till Zlatan, och vi vill göra det på Cafés speciella sätt där långa, exklusiva intervjumöten utgör grunden för porträtten. Jag vet inte hur många gånger vi tackat nej till propåer av typen “ni kan få tio minuter med George Clooney men då är omslag ett krav”. Kan vi inte göra vår egen journalistik avstår vi hellre.
– Kenzaomslaget du refererar till var ett sommarnummer och vi tyckte att den bilden hade en skönt somrig känsla. Jag vill också minnas att vi hade intervjuat Tomas Bodström till det numret och att vi, rätt eller fel, gjorde bedömningen att han inte kändes spännande nog. Vanity Fairs chefredaktör Graydon Carter sa en gång, apropå en medial storm om ett extra vågat omslag med Paris Hilton, att “i min arbetsbeskrivning ingår det att skapa en liten skandal då och då”. Skandal är kanske ett väl starkt ord, men jag förstår vad han menar.
– Självklart måste en tidning ha en tydlig profil, men blir man för säker på “vad som säljer” så slutar man lätt att lyssna på sin samtid. Gamla “sanningar” är bra att känna till, men man måste våga utmana dem också. Ibland måste man överaska läsarna och, inte minst, sig själv för att inte stelna i en form och bli förutsägbar. Visa mig en nöjd chefredaktör och jag ska visa dig en tråkig tidning.
{ 4 comments }
